onsdag 26 november 1997

56-bitars kryptering knäckt

RSA Data Security har för ett tag sedan utlyst en tävling som går ut på att knäcka olika krypterade meddelanden. Nyckellängderna på krypteringarna går från 40 till 128 bitar, och nyligen lyckades man knäcka ett meddelande krypterat med 56 bitar.

Visserligen krävdes det 4000 programmerare över hela världen, tiotusentals sammankopplade datorer och 210 dagars arbete. Men det gick till slut. Vi kan väl bara önska programmerarna lycka till med 128 bitars kryptot.

Tyskland förbjuder spam

En tysk domstol har förbjudit reklam via e-post. Det började med att innehavaren av ett regionalt internetutbud skaffade kunder genom att skicka e-post med reklamerbjudande till dom som annonserat i en papperstidning.

En konkurrerande internetaktör protesterade med hänvisning till den lag som föreskriver lika konkurerrensvilkor. Domstolen godkände parralellen och fastställde att en vite på motsvarande två miljoner kronor, om inte de adresserade elektroniska reklamutskicken upphörde.

Detta första nej till e-post reklam i Tyskland utlyste ett jubel hos reklammotståndarna. Hotet om vite verkar avskräckade, även utan lagstiftning, tror man.

Fler prövar cannabis - få röker ofta

Ungdomarna och särskilt de unga männen prövar på cannabis lättare än tidigare. Hälften av dem nöjer sig med ett eller två försök och antalet vanemissbrukare har inte ökat i nämnvärd omfattning, framgår det av en färsk enkätundersökning vid social- och hälsovårdsministeriet. De som prövar på cannabis, det vill säga hasch och marijuana, är allt oftare alldeles vanliga ungdomar.

- Undersökningen bekräftade tidigare observationer om att knarket är en övergående sysselsättning i ett visst livsskede i ungdomen, omtalar biträdande professor Osmo Kontula, som utförde undersökningen.

Hos kvinnor är det här skedet över vanligen vid 20 års ålder och hos män vid 25 års ålder. Trots att det fortfarande är mindre än en tiondedel av de som prövar på cannabis som går vidare och prövar eller missbrukar tyngre narkotika, misstänker Kontula att knarkproblemet förvärras.

- Det större antalet nyfikna, har lett till att fler personer än tidigare kommer i kontakt med tung narkotika. För en del av dem blir missbruket ett problem. Fram till hösten 1996 hade 0,9 procent av finländarna någon gång prövat på tunga droger. Amfetaminmissbruket bland män håller dock på att öka. Enligt Kontula kunde man vända utvecklingen genom hålla cannabisförsäljningen isär från handeln med tyngre narkotika.

- Ju mindre kontakter cannabisprövarna har till den kriminella narkotikamarknaden, desto mindre blir möjligheterna och frestelserna att pröva tyngre droger. Samtidigt skulle de undgå att stämplas som brottslingar. Enkäten inom ramen för undersökningen 'Huumeet Suomessa 1990-luvulla' (knarket i Finland på 1990-talet) besvarades år 1992 av närmare 3500 personer i åldern 18-74 år och år 1996 av cirka 3000 finländare i åldern 16-74 år.

En kvarts miljon har prövat

Undersökningen visar att 24 procent av männen och 13 procent av kvinnorna i åldern under 30 år åtminstone en gång har prövat på cannabis. Om man betraktar hela befolkningen har var tionde man och var tjugonde kvinna någon gång rökt cannabis.

- Av det framgår att cirka 250000 finländare åtminstone någon enstaka gång använt cannabis, påpekar Kontula. I bakgrunden till cannabisexperimenten finns det ökade alkoholbruket i berusningssyfte. Regelbundet knarkmissbruk förekommer fortfarande i mycket liten omfattning, särskilt i jämförelse med tobaksrökningen och alkoholmissbruket. Trots att drogerna har spritt sig till hela landet är cannabisförsöken vanligast i Helsingfors.

- I Helsingfors börjar de som prövat cannabis bli lika många som de inbitna tobaksrökarna, säger Kontula.

Vård inte straff

Den allmänna opinionen om narkotika har förblivit i stort sett oförändrad, och erbjuder ingen förklaring till att cannabisförsöken blivit vanligare. Merparten av finländarna godkänner att cannabis har kriminaliserats. Finländarna uppfattar enstaka försök av cannabisrökning som farligare än vanemässig tobaksrökning eller en fylla en gång i vecka. Bara en tredjedel av männen och en femtedel av kvinnorna ansåg att riskerna av cannabis är små.

- Uppfattningen är helt orealistisk. Regelbundna fyllor eller tobaksrökning utgör en mycket större risk än enstaka cannabisexperiment, påpekar Kontula. Merparten av svarsgivarna ansåg att knarkmissbrukarna snarare är sjuka än kriminella, trots att andelen sådana som klassificerar knarkmissbruk som ett brott har ökat.

Missbrukarna borde alltså ges vård i stället för att straffas. Hela 60 procent av svarsgivarna förespråkade dock tvångsvård. De flesta svarsgivarna ansåg att drogproblemen bör lösas med hjälp av upplysning i skolorna, polis- och tullövervakning och med offentliga kampanjer.

Lätt att få tag på

Narkotikamarknaden har vuxit och en dryg tredjedel av svarsgivarna tyckte att det är lätt att få tag på knark i Finland. Hela 22 procent av männen och 14 procent av kvinnorna hade någon gång blivit erbjudna narkotika.

Av enkäten framgår det dock att tillgång på narkotika inte ens närmelsevis alltid leder till missbruk. Var fjärde svarsgivare i åldern under 30 år ansåg sig lätt få tag på hasch på mindre än ett dygn, men bara en tiondedel av dem hade köpt hasch under den senaste månaden.

- Tillgången till droger har sålunda bara i undantagsfall varit en tillräcklig frestelse till missbruk, säger Kontula. Kontula anser att knarkexperimenten på många sätt har mindre betydelse än vad man allmänt tror eller låter förstå.

- Den offentliga knarkdebatten och nyhetsrapporteringen om narkotika har ingett folk överdriven och ogrundad rädsla och oriktiga uppfattning om drogernas verkningar, beklagar forskaren.

Personer som prövat på eller använt knark skiljer sig inte nämnvärt beträffande social eller ekonomisk ställning från andra mänskor, men deras värderingar är mindre religiösa och de lever ett rörligare och mer socialt liv. Dessutom uppfattar de i högre grad än den övriga befolkningen drogerna som viktiga.

Personer som använt knark lider inte av fler fysiska besvär än andra. Däremot är förekomsten av psykiska symptom cirka 1,4 gånger vanligare än hos andra finländare. Kontula tror dock att skillnaden bara till en liten del beror på själva knarkmissbruket. Å andra sidan finns det en växande grupp av socialt och ekonomiskt utslagna som prövar på eller missbrukar narkotika.

- Narkotikan sprider sig småningom ut i periferin och gör alkoholen sällskap. Det här kan bli en grogrund för ett mer regelbundet missbruk av tung narkotika, befarar Kontula.

Personer som någon gång missbrukat narkotika har begått klart fler brott än den övriga befolkningen. Sedan år 1992 har antalet personer som åtalats för narkotikabrott nästan fördubblats.

Majoritet vill att vinet släpps fritt

En majoritet av svenskarna vill att vinet släpps fritt men inte spriten. Det framgår av en enkät som tidningen Expressen låtit opinionsinstitutet Gallup göra.

53 procent vill inte att Systembolaget ska få behålla sitt monopol på vinförsäljningen. Bara 38 procent är för. Men när det gäller spriten anser hela 67 procent att Systembolaget ska få fortsatt monopol. Blott 25 procent vill släppa spriten fri.

Upprop för yttrandefrihet

Våra grundlagsfästa fri- och rättigheter är hotade. Den pågående kampanjen för att införa innehavsförbud av barnpornografi hotar yttrandefriheten. Vilket innehav av information skall förbjudas nästa gång? Det här är första steget för att införa censur i Sverige.

Det finns tillräckligt med lagar för att i dag komma åt den vidriga hanteringen av barn i pornografiska sammanhang. Men det verkar inte finnas tillräckligt med skydd för att säkra våra grundlagsfästa rättigheter av yttrandefrihet, åsiktsfrihet, informationsfrihet och tryckfrihet.

Rättigheterna är på väg att raseras om regeringen får som den vill. Det här är ett upprop för att bevara våra grundlagsfästa fri- och rättigheter. Ett upprop som säger nej till införandet av censur i Sverige.

Så här skriver Anders R Olsson:

Demokrati förutsätter att medborgarna har rätt att "informations-behandla". Dvs de ska få yttra sig, söka och samla information, läsa myndigheters handlingar, kommunicera utan att någon avlyssnar.

Under lång tid har vi haft ett ganska stabilt lagskydd för de här rättigheterna. Det har vi inte längre. ¸ Den rättsliga grunden har förskjutits. Visst hyllar statliga utredare och regering/riksdag, med samma högtidliga vändningar som alltid, yttrandefrihet och offentlighet, men nu inleder de här fraserna resonemang som ändå utmynnar i att frihetsintresset måste avvägas bort till förmån för något behjärtansvärt - som kampen mot nazism eller barnporr, eller av hänsyn till den personliga integriteten.

Det är ofta när man, som det heter, "anpassar" reglerna om informationsfrihet till IT-samhället som det blir tillfälle att hugga in på tryckfrihetsförordning och andra regler om våra rättigheter. Några exempel:

  • Offentlighetsprincipen försvagas nu, så att medborgarna inte längre ges tillgång till all den offentliga information som myndigheter förfogar över. Det föreslår Datalagskommittén.
  • Gällivare kommun förbjuds av statliga datainspektionen att lägga ut kommunala protokoll på en hemsida på Internet. Det som är offentligt på papper ska inte vara offentligt på nätet.
  • Vidare förslår regeringen i en färsk proposition att brottsliga yttranden - våldsporr, rasistisk propaganda eller liknande - ska bestraffas dubbelt om det sprids med IT-stöd. Inte bara den som har yttrat det förbjudna ska straffas, utan också den som tekniskt ordnar möjligheten för människor att kommunicera.

Posten och Telia erbjuder sedan länge skyddad kommunikation. Vi har t.o.m. lagregler om post- och telehemlighet som gör det direkt förbjudet för dem att smygläsa eller smyglyssna. Men när INTERNETOPERATÖREN Telia ordnar kommunikation med IT-stöd - då är företaget skyldigt att kontrollera och censurera det som sägs. Det kan bli fängelse för firmans ansvariga annars.

Den överordnade idén med det gamla regelverket var att erbjuda starkaste möjliga skydd för ordets frihet i politiskt spända lägen - alltså när statsledningen känner ett akut behov av att få tyst på vissa personer eller att stoppa spridning av obekväma uppgifter/åsikter. Men det är inte längre den överordnade idén. Den är idag att staten ska kunna stoppa informationsbrott. Då blir det förstås ett helt annat regelverk än vi tidigare haft.

Just nu är det barnporren som är motivet som trotsar varje invändning, och här föreslår regeringen att själva grundbulten ska ryckas ur tryckfrihetsförordningen. Man ska öppna en möjlighet till statlig förhandscensur. Det har vi inte haft för tidningar eller böcker på nästan 200 år.

Om det hade varit så, att man räddade några barn från sexuella övergrepp genom en sådan reform - då hade vi verkligen stått inför ett plågsamt dilemma: barnens väl eller demokratins? Men man räddar ju inga barn. Det finns inte en pedofil i hela landet som kommer att avstå från något övergrepp pga nya lagparagrafer om "innehav av barnpornografisk bild". (Det är ju inte ens det brott han frestas att begå.)

Nej, att för första gången kriminalisera själva innehavet av information är en ren symbolhandling. Vi tycker att barnporren är så vidrig att det känns rätt att slå, allt vad vi orkar, mot den. Kosta vad det kosta vill.

Då måste sägas att detta steg - att ge staten möjlighet att beslagta information innan den publiceras - innebär att förhandscensur blir en lämplighetsfråga. Det blir en åtgärd statsledningen får ta till när den tror att effekten blir samhälleligt god.

Och det behövs inte mycket historiskt medvetande för att inse hur farligt det är.

Anders R Olsson.

Håller du med Anders R Olsson bör du skriva på E-frontens upprop för yttrandefrihet, vilket kommer att spridas till media och politiker. www.efs.se/upprop.html [Ej fungerande länk]

Homosexuella kan få adoptera i Holland

Som första land i Europa väntas Nederländerna nästa år godkänna en lag som gör det möjligt för homosexuella par att adoptera barn.

Ett parlamentsutskott godkände tidigare i veckan ett lagförslag som innefattar rätten till adoption för homosexuella, mycket tack vare påtryckningar från allmänheten: sju av tio tillfrågade holländare anser att homosexuella människor kan bli bra föräldrar.